Lite arg sådär
Jag vet att hur många som helst redan sagt det före mig, men jag blir så fruktansvärt arg på denna kroppshets! Det är helt sjukt att media inte skärper sig fast de går ut med nyheter hela tiden om hur ätstörningar bara ökar och hur hemskt det är! Bajsmedia. Var man än kollar på internet ser man en bantningsreklam. De som behöver gå ner i vikt vet väl om det och kan leta upp den hjälp de behöver på andra ställen. Det är ju ingen världsnyhet att man ska gå ner fem kilo heller, det gäller ju inte alla som sagt. och det finns inga tips till de som skulle må bra av att gå upp i vikt. Jag är lite arg ja.
Jaja, nu har jag ju inte skrivit här på ett tag. Jag har inte upplevt så mycket, det har varit ganska dött. Jag blir väl bättre och bättre för varje vecka som går. Antar jag. Jag är ganska ensam, men det gör inte så mycket. Jag trivs för det mesta i ensamheten.
Jag har börjat en spanskakurs på LiU som det inte går nåt vidare bra med. Jag har kommit på att det typ är en utvecklingskurs för de som redan kan spanska, så det är nog inget för mig. Funderar nu på att hoppa över till en nybörjarkurs om det finns platser kvar. För lära mig spanska, det ska jag!
Jag blir mer och mer besatt av mode, ibland är det nästan läskigt. Jag kan sitta i timmar och titta runt på folks modebloggar..Men det är ändå roligare att spela The Sims=)
Sen, tack ni som läser, finungar!
Mat är gott och därmed basta (helst i Kajzas bastu) (eller Alice´s).
Puss och godnatt!
murk
Tja
Nu sitter jag här, arbetslös, oduschad och dan. Dan flyter på och jag skall väl göra något åt det. det är faktiskt skönt att ha lite att göra. Då hinner man beställa väskor från internet som man sen ångrar att man beställde och därför skickar tillbaka. Man hinner tänka mycket på mode, få ihop snygga outfits men sen inte ha någon användning av dem. . Man hinner drömma om ett annorlunda och spännande liv där man förverkligar allt kul man har i huvudet. Man hinner söka jobb.
För det gjorde jag igår, eller jag gick runt och lämnade mitt cv till olika ställen i stan. Det var flera som inte verkade helt negativa, det var skönt. Men man får väl inte bli besviken antar jag.
Jag tror inte att det är så många som läser här. Men det gör inget. Huvudsaken är att jag har trevligt lite då och då.
Nu ska jag städa. Eller gå ut och springa. Eller sy. Eller spela The Sims. Jag får se helt enkelt.
PUSSPUSSKRAMKRAM
Morfea
Det är en sjukdom som gör att huden på ett område blir helt stel och grejer. Tänkte bara att det var bra att tala om det.
Idag var jag på stan med Lovisa. Köpte lite saker, en väska, ett linne och såpbubblor till min syster. Jag fick lite presenter av Lovisa också. Bl.a. en underbar liten bok som hon gjort själv till mig. Den borde alla läsa faktiskt. Den var asbra.
Just nu saknar jag mysklassen. Och att känna mig smal.
Puss!!
Jag
Jag är en egoist. Den största egoist i hela universum tror jag faktiskt. Allt är bara jag jag jag. Jag är ful. Jag är dålig på det och det. Jag vill ha den där väskan. Jag är på dåligt humör. Jag är ledsen. Jag har tråkigt. Jag är ensam mm.
Varför kan jag inte lära mig att vara lite snäll mot min familj? Varför kan jag inte tänka på andra, lyssna på andra, bry mig om andra mer? JAG är ju den enda för mig.
Jag försöker ju hela tiden, men så brister allt på ett eller annat sätt. Ilskan och ångesten exploderar och där sitter JAG igen och tycker synd om mig själv.
Men nu ska jag inte diskutera det här mer. Tänkte tala om att jag åker till Stockholm på fredag (igen, var där i helgen med), därför att min finfina syster Alvi och min kulkuliga kusin Truls konfirmerar sig ute på en ö. Grattis till dem! Det ska bli kul, kul att träffa släkten och att gå på Gröna Lund på söndagen.
Sen så vill jag nog tona ner de två föregående ångestinläggen lite. Jag var ledsen, det var jag verkligen. Jag satt och skrek rakt ut i min ensamhet. Men som alltid så går de där hemska känslorna över efter ett tag, men det kan ju ta ett tag. Igår gick de över efter att jag sprungit typ en mil, och sen låtit bli att äta på ett tag. Jag har inte ätit ordentligt nu, men ibland är det enda sättet att ta bort känslorna. För det är precis det man gör, man "stänger av" känslorna. Det är konstigt, men så otroligt skönt ibland. Får se om det dyker upp fler desperata inlägg framöver. Men om det gör det, bli inte rädda, det går alltid över på ett eller annat sätt.
Så, nu har egot tagit sin plats för ikväll.
Tack och godnatt!
Vem? Varför?
Ensam nu.
Allt skriker.
Ingenting och allting hatar jag nu.
Ensam nu.
Fingret darrar.
Kan inte. Kan inte.
Finns inte. Nu.
Enda bort.
Hjälp. Jag går sönder.
Ångest. Mycket ångest.
När och var finns jag?
Det skriker.
Vill inte.
Snälla hjälp.
SUPERDAGEN IDAG!
Hejhopp:)
Idag ska bli en bra dag. Det har jag bestämt. Inatt kom jag hem ifrån Öland och två lugna veckor med familj och släkt. Öland är bra, havet ännu bättre. Vi badade nästan varje dag, och det var fint väder nästan varje dag. Jag har ätit ordentligt, men bråkat ganska mycket med mig själv och min familj. Har tränat mycket, och det har varit skönt.
Sommaren är bra. Men snart kommer hösten. Vad ska det bli av mig då? Vad är jag, utan alla mina vänner, som försvinner till alla möjliga ställen runt om i Sverige och världen. Jag vill också ut och resa! Ut och uppleva äventyr. Jag vill hamna i en ny stad bland nya människor, jag vill få bestämma över mitt eget liv och göra sådant som är viktigt för mig. Jag vet att jag skulle klara det, jag skulle äta och ta hand om mig själv. Men det tror inte mamma och pappa. De vill att jag ska vara bevakad, att någon ska hela tiden ska kolla hur jag mår osv. Jag förstår dem, men det kliar i mig efter att få komma ut på upptäcktsfärd.
Det är den där jävla mensen som måste komma tillbaka. För bara man har mens så klarar man allt! Höhö... Jag vill inte behöva ha mens för att klara mig själv:( Skit också.
Men efter jul, som jag har som senast mål att ha mensen tebaks, vill jag ut i världen!! Just nu vill jag helst till Barcelona. Men jag vill ha någon att åka dit med, och den enda (inte för det mitt sista alternativ:P) som jag skulle kunna åka iväg med är Jessica, och hon vill till Australien. Det är så långt bort, fast det skulle ju vara skitspännande det med.
Nu ska jag sätta igång med att göra den här dagen till en superdag!!
PUSS OCH KRAM!!
Idag ska bli en bra dag. Det har jag bestämt. Inatt kom jag hem ifrån Öland och två lugna veckor med familj och släkt. Öland är bra, havet ännu bättre. Vi badade nästan varje dag, och det var fint väder nästan varje dag. Jag har ätit ordentligt, men bråkat ganska mycket med mig själv och min familj. Har tränat mycket, och det har varit skönt.
Sommaren är bra. Men snart kommer hösten. Vad ska det bli av mig då? Vad är jag, utan alla mina vänner, som försvinner till alla möjliga ställen runt om i Sverige och världen. Jag vill också ut och resa! Ut och uppleva äventyr. Jag vill hamna i en ny stad bland nya människor, jag vill få bestämma över mitt eget liv och göra sådant som är viktigt för mig. Jag vet att jag skulle klara det, jag skulle äta och ta hand om mig själv. Men det tror inte mamma och pappa. De vill att jag ska vara bevakad, att någon ska hela tiden ska kolla hur jag mår osv. Jag förstår dem, men det kliar i mig efter att få komma ut på upptäcktsfärd.
Det är den där jävla mensen som måste komma tillbaka. För bara man har mens så klarar man allt! Höhö... Jag vill inte behöva ha mens för att klara mig själv:( Skit också.
Men efter jul, som jag har som senast mål att ha mensen tebaks, vill jag ut i världen!! Just nu vill jag helst till Barcelona. Men jag vill ha någon att åka dit med, och den enda (inte för det mitt sista alternativ:P) som jag skulle kunna åka iväg med är Jessica, och hon vill till Australien. Det är så långt bort, fast det skulle ju vara skitspännande det med.
Nu ska jag sätta igång med att göra den här dagen till en superdag!!
PUSS OCH KRAM!!
